Boxen är tom!

Från början så arbetade vi fysiskt sida vid sida med båtbygget. De senaste månaderna har det tenderat till att Helena fått allt mer kontorsarbete på sin lott och Tjoppe har fått slita alena. Nu har vi ingenting emot det egentligen, men det är alltid roligare att vara två. Vi har ändå de båtbyggardagar o kontorsdagar vi haft bokat in lite fika och lunch. Och då går munnarna varma kring vad som hunnit hända sedan man sågs senast för ett par timmar sedan. Tjoppe brukar alltid ha träffat någon kul och trevlig prick. Ibland någon han känner och ibland ett för honom helt nytt ansikte. Igår sprang han på en kille som kan kyla, ja han arbetar med kyla. Och vi fick mycket bra idéer kring vårt soprum, som vi vill ska vara kallt. Skaldjursrester tenderar att stinka i sommarvärmen och vi vill inte skrämma bort någon.
 
Så nu i helgen har vi bestämt oss för att ändå ta en gammal hederlig dag tillsammans. Helena får hoppa i snickarbyxorna och förse sig med verktyg - för här ska det byggas sjöbod. Det är väldigt tacksamt att bygga hus och fyrkantigt, för det går så mycket fortare än när allt ska vara runt och svängt ombord på en båt.
 
Men helt utan kontor blir det dock inte. Lite bokföring, lite beställningar, fixa adressändring. Jo ny adress får företaget och nu förhoppningsvis för sista gången. Vi har tidigare haft företaget på vår hemadress. Men nu när företaget växer så ansåg vi det lämpligt att skaffa en postbox. Och så har vi gjort. Avtalet är klart. När vi fick nyckeln till boxen så blev vi så nyfikna, så vi åkte dit. Satte nyckeln i boxen. Öppnade. Och tittade. Det var tomt. Ingen post än. Men vi var jätteglada. Ja det kan man ju vara i och för sig för det betyder att vi inte fått räkningar. Men de landar ju på gamla adressen än så länge så det var ju inget annat att vänta. Rätt barnsligt att åka dit och titta på en tom box. Rätt kul också. Efteråt åkte vi och köpte tacos och firade fredagskväll framför tv:n.
 
Tjoppe har börjat bygga bottenplattan till sjöboden. Helena gick dit med lite fika. Han hade även jobbat med en annan båt där han drar ut nåten. Nu tar han maskin till hjälp och nåten som är rätt torr efter många månader på landbacken, yrde som ett moln kring Tjoppe. Och Oj så söt han blev. Någon sorts urtidsmänniska med päls hade han blivit. Innan han äntrade hemmamark så blev det en lång dusch med mycket skrubb.
 
Urtidsmänniskan Tjopposapiens Byggum Smutsum i egen hög person. En kvarleva som ännu vandrar runt på jorden. Trivs i hamnmiljöer men kan även förekomma i byggvaruhus, på soptippen och på Systembolaget.
 
Här ska det bli två sjöbodar. Och Helena längtar efter att få dekorera dem lite fint med gamla fiskeredskap och dyligt.
 
Även ett onormalt liv kan kännas normalt. Och tur är väl det!
 
Saltstänk och havskluck!
 
Tjoppe och Helena