Något irriterade..



Egentligen borde bara inlägget innehålla denna bild.

Det är inte bara en sak som krånglar just nu, utan det känns som det är det mesta. På den positiva sidan står nog vädret, för det är grått utan regn. Och det förklarar lite hur vi upplever situationen. Någon har kallat på troll, för det går verkligen troll i byggandet nu.

No 1 : Vi har nåtat däcket och lagt ett lager fernissa. Fernissan torkar fint på träet men inte över nåten. Den är oljig och kladdig. Vi har pratat med säljare av både nåt och fernissa och hört oss för med båtfolk. Många teorier om varför, men inga svar på vad man gör åt det. Vi har googlat och sökt på problemet, och det finns, problemet alltså. Och de flesta teorier spricker på någon punkt. Fernissan är det inget fel på, att den inte skulle härda på ett stumt material som inte suger stämmer inte, vi har fått den att härda på plåt. Fernissan är av en modell som funnits på marknaden i hundra år. Att det behöver vara en fuktig miljö för att fernissan ska kunna dunsta bort överskottet av oljan som naturligt finns i fernissan stämmer inte. I halland har vi uppnått den högsta luftfuktigheten på 7000 år minst. Att det är för kallt funkar definitivt inte, med värme blir bara nåten värre. Att valet av nåtmaterial inte är lämpligt stämmer inte, då tillverkaren rekommenderar deras produkt till att nåta däck med. Och med traditionen på ett nåtat däck följer ju att man fernissar, för att skydda mot väta och slitage. Det finns ett enda ställe där vi sett att någon inte bara diskuterat problemet, är på tråbåtsakuten där en kille hade fortsatt fernissat och att det hade blivit bra tillslut. Nu är det ju inte riktigt bara att fortstätta fernissa, man ska slipa mellan strykningarna och slipdammet fastnar i det kladdiga nåtet. Vi valde dock att prova fernissa lager två, fast utan slipning emellan. Först tvättade vi nåten med thinner för att få bort den oljiga ytan. Restultatet blev ungefär detsamma, inte längre oljig nåt men dock kladdig. Från säljaren har vi inte fått någon hjälp så nu ska vi prova ett av råden vi har fått från vår konsult Felix af Lysekil, som inte bara arbetat som säljare av diverse båtmaterial, utan han har även arbetat med dem och sett ett och ett annat i sina dagar.
Tjoppe är tämligen less på situationen. Att det blir fel, det kan det alltid bli. Men alla svär sig fria från ansvar och vi står med ett odugligt däck på 30 kvadrat. Vackert att titta på men det går inte att gå på det. Just snyggt. Någon som förstår sig på problemet tröstade med att det faktiskt härdar, men att det tar 6 månader.



No 2. När vi beställer glas till båten så går det alltid troll i våra beställningar. Läsarna kanske minns glaset till vår vinkällare, som tog flera månader för att det blev tappat på vägen, fel färg, försenat och så vidare. Nu har vi beställt glasen till våra ramar som ska sitta i däcksbyggnaden. Vi har väntat och väntat och veckorna har gått till månader. Och nu så kom de, fast bara hälften till antal, resten hade gått sönder i transporten. Ja ja, sånt kan väl hända. Fast vi har ju inte riktigt tid med detta för kylan börjar komma. Så nu testade vi våra glas och DE PASSAR INTE! De går inte ner i ramarna för någon klåpare har gjort dem och kanterna är alldeles ojämna. Ser ut som någon inte använt laser till att skära glasen. Eller som Tjoppe säger; -Det ser fan ut som det är jag själv som gjort dem, och jag har bara skurit glas ett par gånger i mitt liv. Vi har kollat med vår tillverkare av ramar, jo deras mått är riktiga med 5 mm marginal runtom. Alla glaskassetterna är nu tillbakalämnade och de har fått låna en av ramarna. Och så ska de ta dit en representant från företaget som ska få titta på deras produkt. Vi hoppas det mynnar ut bra, i glas som överrensstämmer med mallen och som passar i ramarna. Dock drar det ut på tiden, ett halvår här också som det känns. Men vad fasen, vi kan ändå inte sätta i ramarna om vi inte kan gå på däcket. Suck!
No 3. Skulle vara vädret då..

Men visst finns saker som är trevliga och bra även om allt överskuggas just nu för att vi inte kan bygga vidare. Ramarna till fönstrena är mycket välgjorda, proffs har varit framme. Vi tackar! Och fernissan vi använder är en himla bra fernissa, även om den nu inte vill härda på nåten. Inte fernissans fel, vi har använt den så mycket under åren att vi nog vet vad vi pratar om. Och vi har haft underbart besök från Helenas barn och barnbarn från ostkusten och solen tittade fram den helgen. De hade säkert med sig solen och tog med sig den tillbaka till Stockholm för när de åkt så blev det mulet.



En dag regnade det så mycket att det blev en sjö på hamnplan och vattnet rann över kajkanten ner i Nissan som ett bättre vattenfall. Dagvattenbrunnarna orkade inte med syndafloden som kom.

Mormor har lekt med barnbarnen..



Här hoppas det på prickar, ett jättestort fia med knuff finns i en av stadens parker. Men vi körde varken med Fia eller knuff.

Yngsta barnbaret har slutat med napp. Och nu ska Kiraffen få alla napparna. Ja han kan inte säga Giraff, utan det blir Kiraff.



Tjoppe överväger att behålla napparna, han kan behöva lite tröst nu när det mesta strular på båten.



Janne Kiraffer är jätteglad. Glass och napp!

Vår provisoriska skorsten har blivit permanent. Här byter vi till det riktiga skorstensröret.




Tittut! Säger Tjoppe.

Byte av rör, Helena är nere under plåttaket men på däcksbyggnaden. Och Tjoppe står uppe på plåttaket och håller i skorstensröret.



En kletig massa som tål tusentals grader ska ligga i skarven mellan skorstensdelarna. Det måste bli tätt.



Här drar vi åt!



Tjoppe skruvar på taket. Den riktiga bollen till skorstenen har vi inte fått på plats än, den dröjer något dygn och presenningen behöver vi ha tills vi tagit bort överbyggnaden, som blir i vår. Som vi längtar. Fast det blir inte förrän vi har fått i fönster och dörrar och fixat däcket, vilket verkar dröja..




Vilken utsikt från taket. Vi var båda uppe och beskådade staden från ovan.



Ja och vad säger man mitt i eländet. Kanske simma lugnt. Klart allt löser sig, frågan är bara när och hur.

Simma lugnt!