Bäst att hoppa...

(...nä Kapten behöver inte överge skeppet...men han är dock på uppdrag...)
 
En bild tagen i ögonblicket...vi ger Kapten 10.0 från samtliga domare!
 
 
 
Cala Santandria, Menorca, Spanien
 
Våra följare som har hängt med en längre tid vet att vi till och från har seglat tillsammans med vår norske vän, han som har den fina träbåten Vaare och hunden Birk, även kallad Matrosen. Vår vän har ett namn men han har kort och gott blivit kallad "vår vän norrmannen". Vi träffades redan i Holland för ett och ett halvt år sedan. Ingen annan har vi följt åt så länge som vår vän. Även om vi i perioder har seglat lite olika vägar så har vi alltid möts upp på nytt. 
 
Nu kan man säga att hela truppen är samlad. Häromkvällen gled vår vän Norrmannen in i vår Cala. Detta efter att mer eller mindre ha seglat ända från Spanska fastlandet i höjd med Mar Menor. En tur på ett par dygn eller så. Fast snopet så upptäckte vår vän att hans roder inte fungerade när han kopplade ur sin autopilot. Det är inte bra...speciellt då man ska lägga till. Men vår vän Norrmannen kopplade då snabbt in autopiloten igen för att undvika gå upp mot klipporna och så styrde han med autopilot och bogpropellern istället. 
 
Kapten Betong och Kapten Goodvibes tog dingyn ut i Calan som en bättre pilotbåt och så klev Kapten Betong ombord på Vaare. Sen så kunde Vaare lägga till snyggt bredvid Wilma, nästan exakt tre månader efter vi senast sågs. 
 
 
Vår vän norrmannen är en fena på att manövrera sin båt. Här även med roderproblem...
 
 Kapten Betong och Kapten Goodvibes är hjälpande händer...
 
Matrosen står i fördäck...
 
 
När Vaare var fint förtöjd så hoppade Kapten Betong och Kapten Goodvibes ner i plurret för att kolla att Vaares ankare satt fint i sandbotten. Jo allt såg perfekt ut. Så då kunde det bli kramkalas och presentation av varandra. Goodvibes och Susan hade inte träffat vår vän förrän nu, men så klart hört talats om våra bravader tillsammans.
 
Så nu har vår seglande familj utökats av ännu en båt. Eller så inte, för svenskbåten S/Y Sally lämnade oss häromdagen för nya äventyr. 
 
Nu är problemet med rodret fixat. Efter en angörings-skål med vännerna ombord på Vaare så tog sig Kapten Betong över till sin nytillkomne vän dagen därpå och började felsöka. Det visade sig ha blivit ett oljeläckage på autopiloten. Japp, segling bjuder inte sällan på överraskningar har vi lärt oss.
 
Medan Kapten Betong var på Vaare så ägnade sig Styrman Pimpsten åt att röja ombord på Wilma. En massa mat och tvätt behövdes nu tas om hand och stuvas efter en dag av bunkring och annat praktiskt fix. Livet ombord skulle kort kunna sammanfattas med ett ord. TRÅNGT. Det är en konst att finna bra plats åt all den mat som inhandlats. Man vill ju inte gärna ha pasta och tonfiskburkar i sängen precis.
 
Sen försvann även hon på ett litet äventyr tillsammans med Susan. Det blev en promenad in till stan i den stekheta värmen. 
 
Water-taxin har anlänt. I väntan på Wilmas besättning så ligger taxichauffören och solar i sin taxi-jolle...
 
 
På kvällen efter att vi alla plockat, röjt, lagat och renoverat så sågs vi ombord på Goodvibes där det bjöds på fantastiskt god pizza. Mums...gott om smältande ost på toppen, vi blev alldelses saliga av lycka.
 
Nu är vi samlade och vi börjar bli klara för att återigen börja titta på ett överseglingsfönster. Det ska blåsa ute på havet de närmaste dygnen. Men sen så, så ser det ut att lugna sig. Kanske att vi förflyttar oss först till en annan Cala...lite miljöombyte skadar ju aldrig. Vi får se...
 
Skepp o Hoj!

Äventyr på två hjul...

(...med hyrda motorcyklar så tog vi oss an Menorca...)

 Ooops! Tagna på bar gärning...eller?!
 
 
Cala Santandria, Menorca, Spanien
 

Bland det roligaste som finns är att emellanåt hyra en motorcykel. Vi gjorde det senast i Portugal. Det gör en sådan fantastisk skillnad att kunna ta sig fram fort och smidigt dit man själv vill, samtidigt som åkandet på två hjul blir till ett äventyr i sig.

 

Nu tyckte vi att det var dags igen och våra vänner var precis lika sugna som vi. Sagt och gjort. Vi promenerade in till Ciutadella till en uthyrningsfirma. Och där skrev vi på för varsin 125 cc, en MC per båt. Ett glatt gäng kunde nu glida fram på de Menorcanska vägarna i dagarna två. Målet var att hinna besöka några spännande platser och se lite av landsbygden under dag ett. Samt att hinna med lite praktiskt, bunkra mat och tvätta kläder med mera under dag två.

 

 Snart bär det av för ett äventyr på två hjul!
 

Menorca är till skillnad från sina grannöar Ibiza och Mallorca en betydligt mer stillsam och oförstörd ö. Faktum är att närmare 50 procent av Menorcas landyta är förklarad som biosfärreservat och får således inte exploateras. De turister som söker sig hit är i första hand inte partysugna ungdomar. Utan det är barnfamiljer och pensionärer som fördrar denna ö som bjuder på mindre hotell, små mysiga restauranger och en massa fina badstränder.

 

På Menorca hittar man både stenstränder samt finkorniga vita stränder. De blå lagunerna finns på den södra sidan av ön, medan den norra sidan bjuder på en mer dramatisk natur med karga klippstränder. Här kan man ifall man ger sig ut på egen hand faktiskt hitta sin alldeles egna paradisstrand.

 

Ja Menorca är lugnare än sina grannöar. Faktum är att ön än i dag präglas av de gamla lagarna som förr krävde att medborgarna skulle sova efter midnatt. Det var förbjudet att vistas ute efter tolvslaget. Fast det går idag att finna både barer och nattklubbar som håller öppet nattetid. Men den partysugne gör sig nog gott i att söka sig till Ibiza eller Mallorca ifall man riktigt vill slå klackarna i taket.

 

 Coola bönor!
 

Vi hoppade på våra motorcyklar och gav oss iväg. Först tog vi oss in till Ciutadella för att leta upp IB-hamnen (den statligt ägda hamnen) som vi hade hört skulle kunna besökas med båt för ett kortare stopp för att bunkra vatten. En mycket hjälpsam dam hjälpte oss där med information. För 7 euro så kan vi efter upprop på kanal 8 lägga till i två timmar. Och då hinna fylla på våra färskvattentankar ombord och ta oss en dusch. Det lät som ljuv musik i våra öron. Senast vi låg i en hamn var i början av maj och vi har faktiskt inte besökt en dusch värd namnet sedan dess, utan vi har varit hänvisade att duscha ute på däck i det fria. Vilket inte är fel det heller. Men klart vi längtar efter en rejäl dusch där vi kan stå mer eller mindre obegränsad tid under varma vattenstrålar.

 

Upp på hojarna igen och sen bar det av till öns huvudort, Mahón. Det blev en tur tvärs över ön. Och där väntade oss en fantastisk mysig och fin liten stad. Vi letade upp ett ställe att äta lunch på och vi gick till den gamla fiskmarknaden där smårestauranger gemensamt låg samlade. Tapas i långa rader och spanska delikatesser löpte längs med hela den ena sidan av lokalen. Gästerna fick slå sig ned på den andra sidan, vid någon av de vintunnor som nu konverterats till matbord. Miljön var enastående och de tapas vi åt var gudomligt goda. Vi drack nyktert till, då vi ju var motorburna.

 

 Här vankas det mat...
 
 Oj vad svårt att välja...tapas i långa rader!
 
 En lång rad med godsaker...gästerna slår sig ner till vänster...
 
 Mätta och nöjda efteråt...(tyvärr är inte alla med på bild då en av oss står bakom kameran...)
 
Vi fem på äventyr...Mehón kan vi rekommendera...
 

Efteråt drog vi oss upp till ett litet kafé som sas ha stans bästa kaffe. Något tveksamma, eller om vi inte hamnat rätt, så njöt vi i vart fall av några svarta droppar. Och därefter avvek Goodvibes för en stund. Deras Kapten hade bitit sönder en bit av en tand dagen innan och nu var de på jakt efter en tandläkare som kunde stå till tjänst. Under tiden gick Susan och vi en promenad genom stan och vi njöt av den bedårande utsikten över stan från en högt belägen terrass.

 

 Vi väntar på vårt kaffe...
 
 Vi njuter av vackra Mehón...
 
 Smala vackra gator...
 
 Vilken utsikt...
 
 En panoramabild...
 
 Vi vilar i skuggan medan Goodvibes är hos tandläkaren...
 

Efter ett par timmar kunde vi ansluta oss till Goodvibes igen och då lämnade vi Mahón bakom oss. Vi tog oss norröver och vi besökte Port d´Addaia och Fornells, båda vackra platser och möjliga för oss att besöka med båt vid senare tillfälle. Längs med vägarna passerade vi åkrar och fält och stundom så såg omgivningarna ut som vackraste Sverige. Menorcas vägar är mycket fina att köra på och trafiken lugn. Så vi kunde njuta av allt det fina vi såg. Helt klart så är Menorca vår stora favorit bland de Baleariska öarna.

 

 Kul på hjul...vårt glada gäng!
 
 Team Wilma...
 
 Hit planerar vi segla...den norra sidan av Menorca skiljer sig stort från den södra...
 
Ungefär så här tog vi oss runt...
 

Först vid nio på kvällen var vi tillbaka. Svall hade letat sig in i vår vik och båtarna gungade i sina förtöjningar fram och tillbaka. Men nöjda och trötta så tog vi oss ombord och med lite mat, vila och sömn så väntar snart nya äventyr.

 

Skepp o Hoj!