Rapport från bukten IV

(...lite smått och gott från våra dagar i La Maddalenas med en film som extra bonus...)
 
Styrman Pimpsten klättrade upp i masten för att få sig en vy över omgivningarna...
 
 

Cala Santa Maria, La Maddalenas, Italien

 

Vi har förflyttat oss. Till en annan del av naturreservatet La Maddalena. Nu ligger vi på nordvästra sidan av ögruppen. I denna vackra ankarvik som heter Santa Maria så torde ju båtnamnet TACOSHIP passa fint. Men det ligger ingen båt med det namnet här.

 

 Gårdagens etapp gav oss en härlig segling...
 

Strax före vi själva lämnade den förra ankarviken (igår) så stack Goodvibes tillbaka till Cannigione. Vi var nog alla glada att få lämna bukten vi egenhändigt döpt till Cirkus-bukten. Varje eftermiddag där var närmast en parodi. Flertalet dagbesökare ankrade som en påse nötter och inte sällan körde folk som idioter mellan båtarna där människor låg och badade. Gaaah! En del människor är inte lämpade för sjön. De borde samla på frimärken eller nåt...

 

Priset tog väl den båt vars besättning trodde vår ankarboll var något man kunde hänga upp sin båt vid. Jo på allvar så trodde de vår lilla boll som förkunnar vart vårt ankare är placerat, var ämnat för förtöjning. Lagom till de precis skulle fånga tag i Wilmas ankarboll så la vi på en vissling så hög att den hade kunnat väcka döda. Så tittade de förvånat upp och avbröt sitt tilltag. Mest förvånande är kanske det faktum att här är vattnet så kristallklart, så det är bara att titta ner under ankarbollen så ser man vårt ankare och att det går en kätting mellan vår ankarboll/ankare och Wilma. Det är både komiskt och sorgligt på en och samma gång. Vi tar det med ro, men är så klart vaksamma. Särskilt efter vännernas incident i förra veckan.

 

Den med skarpa ögon kanske kan se vår ankarboj som ligger 25 meter framför Wilma. Inte större än en handboll är den men det hindrade inte en annan båt från att missta den från en boj man kan hänga upp sig på...eller så försökte de sig på en rövare...
 
 

Det tog bara några minuter så dundrade det in en stor Riva och de ankrade precis framför Wilma. Inte framför Goodvibes tack och lov. Det visade sig vara samma Rivabåt som tuggat upp vännernas ankarkätting. Tala om otippat, Goodvibes (och vi) blev mäkta förvånade. Vännerna på Goodvibes hade precis innan fått veta att Riva-båten inte var försäkrad, i vart fall inte i det bolaget de själva hade uppgett. De skulle därmed inte skulle kunna få någon ersättning för sina skador. HA! Så vännerna hoppade i sin jolle och tog sig över till Riva-båten och konfronterade kaptenen snällt men vänligt.

 

Två saker hände därefter.

 

Goodvibes fick ersättning på plats i form av kontanter och två flaskor vin och de kunde sen ta jollen tillbaka till sin båt och slippa all krånglig byråkrati som sannolikt inte hade lett någonvart.

 

Resterande tid som Riva-båten låg framför Wilma så draggade de. Tre gånger så fick de plocka upp ankaret, köra fram en bit och ankra om. En av gångerna så var de bara några meter från Wilmas ankarboll (och det snöre som går mellan ankarbollen och Wilmas ankare). När Rivan och de andra båtarna senare lämnade bukten så var vi och våra vänner glada, vi kunde äntligen slappna av och slippa hålla vakt. Woop woop! Äntligen fria och lediga. Detta firades med kaffe i sittbrunnen.

 

 När dagbesökarna har lämnat bukten så är det lugnt och fint...då njuter vi fullt av paradiset...

 

Vi har varit i land. Den varmaste dagen dessutom, 36 grader och vindstilla. Puh! Vi och vännerna tog oss in och promenerade sen tre kilometer in till byn La Maddalenas som ligger på ön La Maddalenas och som i sin tur ligger i naturreservatet La Maddalenas. Vi promenerade längs med tråkiga gator kantade av höga staket som förkunnade militärt område. Nedgånget och slitet, oromantiskt. Men väl inne i byn så rättade det till sig med charmiga gator och hus. Det blev tre strandhugg. Först en glass. Sen ett stopp för kaffe och Aqua Minerale. Sist ett besök i mataffären. Månadens sista utsvävning, plånboken stängd!

 

 La Maddalena är på sina ställen inte alls så pittoreskt...militärområden med staket och gamla kaserner...vi promenerar i 36-gradig värme...
 
 Men det slitna kan ändå ha sin charm...
 
 Äntligen så kom vi fram och kunde söka oss ett ställe att svalka oss med glass och dryck...
 
 
Mmm...
 
 Vi pausar i värmen...

Vi har summerat Juli månads kostnader. Vi kommer inte att göra av med några sekiner de två återstående dagarna av månaden så vi kan redovisa här och nu. Trots att vi gjorde en utflykt på ön samt att vi varit på restaurang och café ett par svängar så landade vi mjukt som fallskärmshopparen hade sagt. Ett stort tack till gode vännen på Vaare som lät oss följa med i hyrbilen samt att han innan vi lämnade Spanien bjöd oss på en trevlig middag ute. Även var en före detta äkta man generös då vi sågs för en lunch i Cannigione, tack tack! Nästa gång bjuder vi!

 

Här är JULI månadens kostnader (i denna ligger inte internet och försäkringar som belastar annat konto, inte heller Wilmas eget konto räknas in här...dit saker typ tågvirke mm räknas).

 

Hamnhyra 7 Euro (vi stannade i två timmar och fyllde vatten och duschade)

Diesel 45 Euro

Transport övrigt 7 Euro

Mat (ej restaurang) 183 Euro

Café och Restaurang 73,50 Euro (vår utflyktsdag på Sardinien ingår inte här)

Utflyktsdag 99 Euro (två fikabesök och ett restaurangbesök, delikatesser från bondgård, transporten gratis)

Seglingstillstånd 57 Euro (för segling i La Maddalenas 7 dagar)

 

Totalt: 471,50 Euro.

 

Framför allt så är våra omkostnader så låga för att vi under månaden har ankrat samtliga nätter. Det har snart gått tre månader sedan vi senast låg i hamn. Vi klappar oss på axeln för vårt flit att ankra.

 

 La Maddalenas...

 

En annan dag var vi också i land. Men då på kvällen för att spana in blodmånen. Vi dukade upp picknick på stranden och där slog vi oss ner och njöt av den tropiska natthettan allt medan vi spanade upp mot skyn. Stjärnor och planeter såg vi och vi tog hjälp av en app som heter Sky View. Superhäftigt. Den visar och förklarar stjärnhimlen för dig. Timmarna gick och när jorden inte längre stod i vägen för solen att lysa på månen, så tog vi oss tillbaka till segelbåtarna för lite god sömn. Kvällen hade varit smått magisk, inte bara för den röda månen. Picknick med vänner är underskattat, det är livskvalitet.

 

 Vi väntar på månförmörkelse...
 
Vi leker med Sky View...en rolig app där man ser stjärnor, stjärnbilder, planeter och satelliter...även en Kapten kan komma med på bild ibland...
 
 Så kom den då, den röda månen och den hängde strax ovanför Wilmas mast...
 

Vi har inte bara roat oss. Kapten har även lagat segelkapellet. Inget är väl sexigare än en man vid en symaskin (oj nu drar Felix i Lysekil sin hand genom sitt hår och ler).

 

 Sexy man! Inte bara ro och vila i vårt liv...emellanåt lyser flitens lampa...

 

Ja vi älskar det här livet. Men det har ni ju säkert förstått!

 

Här kommer en kort film från förra ankarplatsen...en liten vy tagen uppe från Wilmas mast så ni kan se lite hur vi har det här...Varsågoda! (glöm inte sätta på ljudet)

 
 
Skepp o Hoj!
1 Anonym:

skriven

Ni har det härligt på Wilma! Det är roligt att följa er. Café och restaurangbesöken på 73 € resp 99 € var dyrare än vi är vana med i Santa Pola. Men så är det ju en fiskar- och jobbarstad och inte någon turiststad och fiskare och jobbare ska ju också ha råd att gå ut. Kramar från Knut och Marianne på M/F Solsken i Eskilstuna, just nu på flykt från huset som visas för hågade spekulanter. Bara drygt två månader kvar aedan blir det Portugal och sedan Spanien igen.

Svar: Härligt att ni snart kan börja med rull söderut igen. Våra kostnader för restaurang består i flertalet sådana, vi har verkligen varit turister och haft semester denna månad. I utflykten ligger vårt besök på Agriculturismgården där vi köpte med oss delikatesser från gården för 64 euro...nu har vi pecorinoost så vi klarar oss länge. Men helt klart är att Sardinien inte alls är lika billigt som Spanien och Portugal. Frukt är väldigt dyrt här, äpplen över 3 euro kilot, likaså persikor. Men vi tror det blir billigare bara vi kommer ner till södra Italien och då främst Sicilien. Fördelen för oss är väl att vi får se många platser och ta det onda med det goda. I Marocko så kostade maten just ingenting...det var temetusen gratis där. Kram kram och ha det så gott hemma i värmen.
Projekt Sunshine

2 Anna | Boihusbil:

skriven

Men åh vad ni har låga matkostnader! Våra är dubbelt så höga. Kan ju knappast vara bara prisskillnader? När jag tänker på det så tror jag R luncher gör en del, han köper ju färdigmat i affären... Det lär ju visa sig nu i augusti då han äter lunch med mig i bilen istället. Restaurangnotor har vi låga den här månaden, mycket stolta över det! Det sjunker, månad för månad.

Svar: Ja luncher tenderar att göra hål i plånkan på något vis, vi har vår egen strategi. Först o främst så äter vi inte frukost, utan brunch. Gårdagens rester eller en omelett, ägg o bacon, fattiga riddare, sill o potatis etc. Middag tänker vi grönsaker, gärna två-tre olika sallader o sen proteinkälla till. Gärna en enkel sås baserad på mayo, yoghurt eller smör. En fika däremellan där vi syndiga dagar äter kaka eller glass. Duktiga dagar äter vi frukt eller ett kex med ost tex. Det är basen, sen gör vi lite avstamp när andan eller tillfälle kräver så. Nu i Augusti ska vi försöka köra "billiga augusti de Lux". Vill testa o se hur lågt vi kan landa. Juli blev en lyxmånad. Kram 😍
Projekt Sunshine

Kommentera här: