Rijksmuseum i Amsterdam

Rijksmuseum i Amsterdam invigdes 1800 och hyser nederländsk 1600-tals konst. Idag var vi där. Rembrandt och Vermeer ville vi främst se. Vi tog cyklarna in och det var en upplevelse att cykla runt i denna världsstad. Men det flöt på fint även om det var otroligt mycket folk denna härliga söndag.
 
Den mest kända tavlan på Rijksmuseum är förmodligen Rembrandts Nattvakten (1642) som är en av de främsta nederländska verken från 1600-talet. Tavlan, som var ett beställningsarbete, är ett grupporträtt av ett skyttegille i Amsterdam. Det häftiga var att det stod två vakter intill tavlan. Så dagsvakter vaktade nattvakten. Gissa om de hade span på alla åskådare. På ett annat ställe så såg vi en turist som hade rört en träskulpur från 1100-talet. Det blev fullt pådrag och anmälan och rapport på händelsen. Så händerna på ryggen är ett gott råd. Denna tavlan är värd uppemot en miljard euro så man kan förstå att det finns vakter överallt.
Intresset för nattvakten var enorm.
 
Det är en speciell känsla att se dessa konstverk på riktigt och man förundras över konstnärernas skicklighet. Detta var väl dåtidens fotografier och historieberättelser kan man tänka där dåtidens konstverk har mycket att berätta om deras samtid och historiska händelser. En del konst är tung, annan är faktiskt riktigt komiskt. Till och med porrig.
Oops porr var det här.
The Milkmaid av Johannes Vermeer av favoritkonstnären och inte blev vi besvikna. Ett skickligare konstverk får man leta efter, vilket ljus och vilka detaljer.
 
Det blev trevlig lunch på museumet, en heldag med andra ord.
 
Nu har vi varit kulturella. I morgon ska vi tvätta kläder och städa ombord och förbereda oss inför fortsatt färd söderöver.
 
Skepp o Hoj!

En längeseglares betraktelse del II

Nu har vi känt pulsen på Amsterdam. En trevlig stad med härlig mix av alla slags människor. Vi hittar likheter med Brighton i England. En stad med stor acceptans för oliktänkande. Det skapar en lite mer bohemisk stad där bland andra konstnärer, drogliberaler och sexuellt oliktänkande finner en hemvist. Vi gillar Amsterdam.

Här finns allt att finna för den som söker tulpanlökar, träskor, museer, kanaler och cyklar. Och här finns så kallade Coffeeshops, särskilda caféer där det är tillåtet att röka cannabis. Säkerligen så söker sig därför många ungdomar hit och dessa caféer finns överallt. Det är inte tillåtet att använd droger utanför caféerna och här kan man säkert tvista huruvida detta är ett samhällsvinnande koncept eller inte.

 

För en svensk där vi är uppväxta med ett starkt skyddsnät, där vi har regler som skyddar såväl den enskilde som samhället i stort från skador så känns det säkerligen för många lite knepigt med denna holländska drogliberalism. Tanken att det på andra sätt ska skapas mindre problem är nog god, men vi har sett många som också har glidit snett. Likaväl som man är snäll och tillåter så skapar man säkerligen en språngbräda till drogberoende för en hel del.

Är man vuxen och tänker utifrån sig själv och sitt eget ansvar så känner vi väl att det kan vara upp till var och en att bedöma. Men är man förälder och tänker utifrån den rollen så är det oroskänslor som dyker upp om man skulle veta att ens barn tagit sig till Amsterdam för att sitta på Coffeshops och röka på.

Ämnet är känsligt, vi tycker alla olika. Men bra är om vi förstår oss på hur vi människor fungerar. Vi börjar redan som nyfödd att härma våra föräldrar, vi jollrar och försöker skapa ord och ljud. Klappar mamma händerna så försöker barnet göra detsamma. Och det hänger ihop med vår överlevnad, vi följer vår ledsagare och det är en bra sak. Men att härmas har även med att göra att vi vill tillhöra gruppen. Avviker du så blir du utstött. Det ägnar vi människor oss också åt och det kallar vi för mobbing. Att bli utstött ur sin grupp är totalt nedbrytande, vi bryts ner mentalt och förlorar självförtroende och självaktning.

En tredje aspekt på det hela är att vi ogärna ser kopplingen till när gruppen tar till beteenden som i grunden är rätt dåliga för oss. Då fortsätter många följa gruppen hur onyttigt och farligt det än är. Och det är väl här som drogliberalismen kommer in. Och det är här modetrender kommer in såsom kläder och frisyrer. Eller om det är inne eller ute med tatueringar. Naket eller fikonlöv på? Religion och politik. Ja inom de flesta områden så finns vårt behov av att följa gruppen. Och dessa ting förändras ständigt. Det som ena dagen är inne är nästa dag ute. En del cykler går i längre intervaller. I vår jakt att nå självförverkligande och acceptans så följer vi gärna strömmen även där det är direkt korkat. Få går emot men några gör det. Tack och lov. Att följa Adolf Hitler visade sig vara rätt korkat. Sent skulle människan komma till insikt. Men även företag tjänar stora pengar på vår dumhet, där priset ofta inte står i paritet till egentligt värde.

Idag blåser främlingsfientliga vindar inom politiken, det är inne med tatueringar och vi har hög acceptans för sexuellt oliktänkande för att nämna några innetrender just nu. Några är riktigt bra andra är skitdåliga. Främlingsfientlighet tillexempel är ju sorgligt att det är på framfart.

När vi var barn så tjatade våra mammor om att vi skulle bära mössa på vintern. Vi tonåringar vägrade. Men när våra egna barn var tonåringar så var det helt plötsligt mode med mössor. Och ju fulare mössor desto ballare.

När vi var barn så var det pinsamt med tygskor av converse-modell. De barn med sådana skor fick stämpeln att komma från fattigt hem där man inte hade råd med en fotriktig sko med ordentlig sula. Man fick skämmas helt enkelt. Idag kostar en jävla liten tygbit på foten en 700-800 kronor om märket är rätt. Och helt förkastlig sko sannolikt om man frågar någon som förstår sig på fötter.

Ja och så håller det på.

När tobaksrökning på femtiotalet blev inne så fanns ingen större kunskap om skadeverkningarna. Idag vet vi bättre. Men tobak är starkt beroendeframkallande. Då ingen föds som tobaksrökare så är ju detta något man tagit till sig i ungdomen eller därikring. Och varför. Jo man vill tillhöra gruppen helt enkelt. Fram till den dagen man aldrig provat så fanns inte något beroende eller sug efter drogen. Men fort blir man fast. Så frågan är om detta är en smart trend eller inte. Att vara enda personen som är ickerökande i en grupp kräver självsäkerhet och mod. Vi har båda erfarenhet och ingen av oss har någonsin rökt eller ens haft tanke på att börja med en sån korkad sak. Och idag får den som röker smyga undan om övriga gruppen inte röker. Hade inte beroendet varit starkt så hade rökaren slutat fortast kvickt, för helst vill man följa gruppen, det ligger i vår instinkt. Utan grupp så står man ensam. Syndaren söker sällskap.

 Bild från umo.se

Och det är här det blir problem med droger...det är lätt att börja följa trenden eller ledaren. Men man kan inte alltid skaka av sig bekymret när man väl är fast.

Tatueringar är inne. Ingen av oss två har några tatueringar. Vi är helt ute och helt nördiga troligtvis. Men trivs med det. Efter en tv-dokumentär som vi såg, där man opererade inne i en människokropp så plockade de ur lymfknutor. Lymfknutor eller även kallat lymfkörtlar, har vi alla har i kroppen där stora flertalet sitter i buken. När de skar i lymfknutorna så låg där färg i. Grön, blå och röd. Färgerna hade absorberats från tatueringarna på huden från patienten. Bilden har etsat sig fast på näthinnan, skalpellen som skär och inuti så framträder en klargrön kulör helt onaturlig för ett inre organ. Helena tog ett definitivt beslut. Inte en tatuering på hennes kropp. Nu är hon  förvisso rensad på lymfknutor i buken sedan trettio år tillbaka, i syfte att förhindra cancerspridning. Hon blev sjuk som ung. Och tatuerad är hon på sätt och vis där ärr pryder magen från årens många bukoperationer. I detta läge känns tatuering som en dålig trend att följa. Livet är mer värt än så.

Så summa summarum på denna reflektion är att för oss två, att vi inte skulle vilja ha några Coffeshops till Sverige, dit våra ungdomar kan gå och röka på. Vi tror att det är en dålig trend i grunden. Det är dåligt att röka överhuvudtaget. Få blir narkomaner som aldrig har rökt. Låt oss ta ett större samhällsansvar kring denna frågan. För den lilla människan klarar inte detta, för i strävan att få bli accepterad av gruppen så gör man dumma saker. Särskilt i ungdomsåren när man är ung och sökande. Och många ångrar sig med tiden. Kring rökning, fråga de med KOL och cancer tillexempel. Så ett samhällsansvar tycker vi är bra där vi sätter upp riktlinjer för det som skadar oss med hjälp av skyddsregler. Som ett slags bilbälte, det räddar liv faktiskt. Sen ska det råda sunt förnuft, vi ska inte ta ifrån människorna allt självbestämmande.

Frågan är för oss väldigt lätt. Vi vill inte att våra barn eller barnbarn ska fara illa. Vi vill vara trygga med att de inte så lätt hamnar snett. Det har bara gått några månader sedan en före detta arbetskamrat begravdes. Drogrelaterat. En god människa som hamnat snett. I syfte att nå acceptans från gruppen. Och han fick inte ens bli trettio år gammal. Vi tror hans mamma känner som vi.

Dåliga val börjar ofta som en liten oskyldig snöflinga men kan sluta som en stor snöboll. Att ha förmågan att se ur ett större perspektiv är klokt. Det är sorgligt att man kan köpa en liten modeväska för femtiotusen kronor men än sorgligare är det att se barn gå runt med en cigarett i handen. 

Glöm inte bort att även ditt beteende bidrar och förstärker trender.

Vi bär alla ett ansvar.

Amsterdam

Nu är vi i Amsterdam. Vi har hittat en bra kajplats på en privat marina, så här ligger vi utan en massa kommers. Till ett bra pris dessutom. Vi kan ta bussen härifrån in till city. Men vi berättar mer senare.
 
Ikväll ska vi på en Tibetansk restaurang med vänner och det ska bli spännande. Kan det finnas någon tibetansk jak på menyn månne.
 
Skepp o Hoj!