Boxen är tom!

Från början så arbetade vi fysiskt sida vid sida med båtbygget. De senaste månaderna har det tenderat till att Helena fått allt mer kontorsarbete på sin lott och Tjoppe har fått slita alena. Nu har vi ingenting emot det egentligen, men det är alltid roligare att vara två. Vi har ändå de båtbyggardagar o kontorsdagar vi haft bokat in lite fika och lunch. Och då går munnarna varma kring vad som hunnit hända sedan man sågs senast för ett par timmar sedan. Tjoppe brukar alltid ha träffat någon kul och trevlig prick. Ibland någon han känner och ibland ett för honom helt nytt ansikte. Igår sprang han på en kille som kan kyla, ja han arbetar med kyla. Och vi fick mycket bra idéer kring vårt soprum, som vi vill ska vara kallt. Skaldjursrester tenderar att stinka i sommarvärmen och vi vill inte skrämma bort någon.
 
Så nu i helgen har vi bestämt oss för att ändå ta en gammal hederlig dag tillsammans. Helena får hoppa i snickarbyxorna och förse sig med verktyg - för här ska det byggas sjöbod. Det är väldigt tacksamt att bygga hus och fyrkantigt, för det går så mycket fortare än när allt ska vara runt och svängt ombord på en båt.
 
Men helt utan kontor blir det dock inte. Lite bokföring, lite beställningar, fixa adressändring. Jo ny adress får företaget och nu förhoppningsvis för sista gången. Vi har tidigare haft företaget på vår hemadress. Men nu när företaget växer så ansåg vi det lämpligt att skaffa en postbox. Och så har vi gjort. Avtalet är klart. När vi fick nyckeln till boxen så blev vi så nyfikna, så vi åkte dit. Satte nyckeln i boxen. Öppnade. Och tittade. Det var tomt. Ingen post än. Men vi var jätteglada. Ja det kan man ju vara i och för sig för det betyder att vi inte fått räkningar. Men de landar ju på gamla adressen än så länge så det var ju inget annat att vänta. Rätt barnsligt att åka dit och titta på en tom box. Rätt kul också. Efteråt åkte vi och köpte tacos och firade fredagskväll framför tv:n.
 
Tjoppe har börjat bygga bottenplattan till sjöboden. Helena gick dit med lite fika. Han hade även jobbat med en annan båt där han drar ut nåten. Nu tar han maskin till hjälp och nåten som är rätt torr efter många månader på landbacken, yrde som ett moln kring Tjoppe. Och Oj så söt han blev. Någon sorts urtidsmänniska med päls hade han blivit. Innan han äntrade hemmamark så blev det en lång dusch med mycket skrubb.
 
Urtidsmänniskan Tjopposapiens Byggum Smutsum i egen hög person. En kvarleva som ännu vandrar runt på jorden. Trivs i hamnmiljöer men kan även förekomma i byggvaruhus, på soptippen och på Systembolaget.
 
Här ska det bli två sjöbodar. Och Helena längtar efter att få dekorera dem lite fint med gamla fiskeredskap och dyligt.
 
Även ett onormalt liv kan kännas normalt. Och tur är väl det!
 
Saltstänk och havskluck!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 

Nu sparkar vi igång bygget av sjöbodarna

Trots att vi inte har bygglovet i hamn ännu, ting tar tid, så påbörjar vi bygget av sjöbodarna. Dessa som ska inrymma bland annat handikapp-toalett. Oftast är ju mobila toaletter något av det fulaste som finns, bajamaja till exempel. Så vi tänkte att sjöbodar kommer att tilltala ögat bättre.
 
Vi bygger dem inomhus på annan plats och så håller vi tummarna för att alla tillstånd hamnar som vi önskar. Vi lovar återkomma med foton redan inom ett par dagar.
 
Annars är det mest småfix på båten, gäst-toan ombord är så gott som klar, vatten i klosetten och vi kan spola.
 
I övrigt så passar det med ett inlägg om toaletter för vi har båda haft någon minisläng av influensa, värk i kroppen, huvudvärk och i stort behov av att kunna gå på toaletten ofta. Ett skitjobb att vara sjuk helt enkelt. Men nu börjar vi komma på banan igen.
 
Skepp o Hoj!
 
Tjoppe och Helena

Ute på djupt vatten!!!

Det ringer på Helenas mobil, på den äldre av kontantkortsmodell som nästan aldrig används längre. Och hon svarar -Helena! I andra änden hörs en mansröst som presenterar sig något snabbt på bred skånska och nämner något om Telia. -Vem var det som ringde, kontrade Helena. Hon hade inte uppfattat hans presentation. Han upprepade något svävande om att han var en återförsäljare som ringer på uppdrag av Telia och att det gäller våra abonnemang som är dags att förnya.
 
-Du har ringt till ett kontantkortsnummer, jag tror inte det ska förnyas, replikerar Helena.
 
-Det gäller två företagstelefoner säger då mannen i andra luren. -Det är dags för en förnyelse.
 
Helena tycker samtalet känns konstigt, två företagstelefoner med Teliaabbonemang finns i företaget. Vi startade upp det före jul och såhär någon månad in på nya året så låter det konstigt med förnyelse. Hon frågar -Varför ska det förnyas?
 
-Ja säger mannen, det kan vara så att nog gått era 24 månader.
 
-Stopp och belägg! Helena blir irriterad. -Vi startade våra abonnemang strax före jul. Vad är det du vill?
 
-Förnya era avtal.
 
-Så om jag inte gör något nu, kommer vi förlora något vi har då?
 
-Jag kan göra det bättre för er med era avtal, säger mannen.
 
-Men förnyelse betyder ju att jag förnyar något jag redan har. Det du vill förnya, är det något vi har idag eller inte?
 
-Det finns ju möjlighet till surfplatta och modem som ni kan ha nytta av, säger mannen.
 
-Du vill inte förnya något, säger Helena rätt surt och vasst. Du vill sälja på mig något!!!
 
-Nä asså, ni har ju abonnemang och det är i dessa vi kan göra det bättre för er! Har ni surfplatta?
 
-Helena beskriver situationen; -Det är min sambo som har koll på vår anslutningar och uppkopplingar. Dels är det så att vårt företag har med fartyg och göra och det sätt som vi har löst det på för vår del har med det att göra. Man kan dels inte dra sladd till en båt. (Nu har vi surfplatta, vi använder dels en av Telias konkurrenter)
 
-Men det går att ordna ändå även om det är en båt, lösningen är ju trådlöst. Mannen står på sig.
 
-Så du menar att jag även skulle ha uppkoppling om jag fanns några distans utanför vår kust.
 
-Ja det är inga problem säger han.
 
-Men om jag är mitt ute på Atlanten, kan jag plocka upp min surfplatta och min telefon från Telia och använda den då?
 
-Ja du kan ju ha förstärkare.
 
Helena börja nu undra om det är en dröm eller ett skämt. Hon säger:
 
-Skämtar du med mig????
 
-Nä
 
Hon säger sen;
 
-Lova att aldrig gå in i en diskussion med en kund huruvida man har uppkopplingsmöjligheter mitt ute på Atlanten. Du har ingen jävla (jo hon svor)  aning om vad du pratar om. Och du vill inte alls förnya något utan du vill bara kränga något nytt. Jag kan kontakta Telia själv om jag behöver något mer. Och Telia kan inte hjälpa oss med en enkel uppkoppling med en förstärkare av signaler som jag kan använda mitt ute på Atlanten. (En mast på landbacken räcker inte att skicka signaler, ute på havet ringer man över satellit)
 
Mannen i andra luren lägger inte på utan fortsätter att prata om förnyelse.
 
-Jag lägger på nu, jag är inte intresserad, säger Helena varpå hon skapar ett "klick" i örat på försäljaren.
 
Sista idioten på jorden är inte född tydligen. Rätt irriterad ringer hon till Tjoppe som är iväg för att berätta om incidenten och för att kontrollera vad det är vi har och hur vårat Telia-abonnemang ser ut.
 
I regel brukar vi kunna hålla säljare väldigt kort, genom att vi kortar ner samtalet då vi tar båten som argument. Elavtal inte minst. -Behöver ingen el svarar man. -Va??? Nej, vi har oljepanna som går på diesel. Säljer du diesel? Nej kommer svaret, men lysen och annat? -Vi har hjälpkärra som förser oss med övrig elektricitet, den går på diesel. Som regel inser säljaren att han är ute på djupt vatten för att använda ett marint uttryck. Nu använder vi el, vi är kopplade till landström när vi ligger invid kaj. Men i princip så är vi ju självförsörjande och definitivt kommer vi att vara det den dagen vi laddat på med trettio kvadratmeter solpaneler. Då har vi så mycket ström så vi kan sälja och DÅ blir det jobbigt att vara säljare och ringa på Helenas nummer.
 
Så alla ni långseglare ute på de stora haven, fiska nu upp er vanliga mobil eller surfplatta med Teliaanslutning och använd ute till havs. Fungerar det inte så är det inte signalen det är fel på, inte om man ska tro en av Telias återförsäljare!!
 
Ute på djupt vatten!!
 
Tjoppe och Helena