Att flyga mina vingar

projektsunshine4 kommentarer

Då, för exakt ett år sedan, befann jag mig i det som skulle visa sig bli vår sista vecka tillsammans. Svårt märkt av sjukdomen som han var de sista dagarna, återstod inte mycket av det som jag förknippade med hans personlighet. Borta var livsglädjen och skrattet, likaså hans fenomenala förmåga att alltid finna lösningar på bekymmer och problem. Och den enorma tryggheten han genom åren utstrålat, den som inte bara jag hade förmånen att kunna luta mig emot. Livet ville annorlunda för oss två, han fick lämna det. Medan jag blev utkastad i något helt nytt…

Läs mer »

Utsläppta tillsammans

projektsunshine1 kommentar

Min resa tog mig inte så långt bort denna gång, däremot gjorde det för Caroline som flög ända från Toronto för att träffa mig. På flygplatsen i Köpenhamn mötte jag henne på ett smått överraskande sätt; med mig hade jag en skylt där det stod ”Caroline, jag är din nya övervakare”. Det blev många skratt i ankomsthallen, inte bara för Caroline utan även från andra som passerade skylten…

Läs mer »

Att fira i skogen

projektsunshine4 kommentarer

Även om minnena från förra året gör sig påminda så mötte jag min födelsedag detta år med en betydligt muntrare sinnesstämning. Helt enkelt för att mina vänner inte gav mig något utrymme att falla ner i något mörkt hål av dystra minnen. Klockan 10 stod jag klar att lämna mitt hem, med ryggsäck och vandringskängorna på. Sen bar det ut i skog och mark…

Läs mer »

Susan och jag

projektsunshine2 kommentarer

Återkommande har jag berättat om bravaderna med ”ensamseglande Susan” på bloggen. Idag ges hennes bok ”The half bird” ut. Det är en berättelse om hennes ensamresa med lilla segelbåten Isean, från Lands End till Greklands stränder. Det är en berättelse om hur hon finner glädje i ensamheten och vad hon upptäcker hos sig själv. Boken handlar om en kvinnas mod och hennes oväntade resa mot friheten…

Läs mer »

I vått och torrt

projektsunshine2 kommentarer

Mitt sociala nätverk har under de senaste tio åren till största del bestått av andra seglare. Lite skämtsamt brukar jag kalla dem för min seglarfamilj. Helt fel är inte uttrycket trots att det enda som egentligen förenar oss är kärleken till havet. Fastän det saknas blodsband så håller vi ihop. Som en familj. På havet. När jag nu söker min nya väg i livet har det visat sig att jag även har stöd av dem på torra land…

Läs mer »

ON AIR

projektsunshine6 kommentarer

”Mormor, jag vill resa någonstans med dig”. Frågan hade mitt äldsta barnbarn ställt några veckor tidigare. Eftersom jag missat hennes 18-årsdag på grund av operationen, tyckte även jag att det var en bra idé. Att det hade varit fint att göra något ihop som vi för all framtid skulle kunna minnas tillbaka på med glädje…

Läs mer »